Bloggen om ingenting

har en känsla av sommar. mina ben är kladdiga, fåglarna kvittrar, solen är på väg upp och jag är precis hemkommen. gick av bussen lite tidigare, bara för att få njuta av våren. för nu är det fan i mig vår. bryr mig inte om det kommer en jävla decimeter snö om någon vecka, kommer ändå börja klä mig i tunna skinnjackor och somriga klänningar. för nu, nu jävlar har jag haft min första "walk of shame" för året, och ni ska veta, innan ni dömer mig, att det inte är den "walk of shame" som de så fint kör i alla collagefilmer från the states, jag är hemkommen från en filmkväll, eller nåt sånt. men just känslan att kunna dansa fram en tidig morgon i en tunn jacka och lyssna på mina älskade Foo Fighters utan att frysa, det är fan magiskt.

borde ha sovit för flera timmar sen. som jag sa. hade magkramp. fick panik. drog hem. låg ensam på mitt rum i flera minuter. kände ångest. blev hämtade. och sen vart det filmkväll hos virror.

Fan, ska ta mig ett glas iskall mjölk med min far som snart ska bege sig mot Eskilstuna och jobb, sedan krypa ner i min varma mysiga säng och låta fönstret stå öppet så jag hör fåglarna, men fan, jag ska dra för mina vita gardiner. Någon måtta får det vara, jag måste få sömn, imorgon vankas det vin, gummistövlar och festivalfest på pluto.